Någonting som stör mig som bara den, det är vegitarianer som vägrar att äta kött för att djuren lider och det är helt ''oetiskt'' att ens röra en köttbit med tänderna och sedan arbeta den en stund med käkar och tänder för att köttbiten sedan skall mätta dig.

Men flera av dessa personer har ingenting emot att bära päls eller skinn.
Hur går det ihop? Det är väl dubbelmoral om någonting!
Jag menar, varför är det så okej att bära runt på ungefärt en 30-50 (jag bara gissar på minkarna, har egentligen ingen aning om hur många som går åt för en minkjacka, beror väl lite på storlek på jacka också antar jag..)stycken minkar bara för att det är fint, men har dom då någon aning om hur dåligt minkarna får leva ? Instängda i små små burar med flera minkar i samma bur, nej det tänker dom inte det minsta på.

Och deras dyra fina nya högklackade skor i äkta skinn eller läder då, dom har aldrig slängt en tanke på hur dom djuren han ha dött, eller vilka förhållanden dom djuren levde i ? Nej nej, huvudsaken är ju att dom har någonting vackert på fötterna.
Och lika med alla skinnjackor, skor, väskor etc. etc. dom har, ingen tanke alls på hur de djuren har dött, eller varför. Nej nej.
Några av dom djuren dog för att bli mat, och sedan så togs skinnet hand om och blev till diverse saker som nu dryder en vegitarian så fint så.

Och lika med smink, köper dom smink som inte är testade på djur eller bryr dom sig inte om djuren behöver lida för att dom ska se bra ut ?
Skit samma hur många labbråttor/kaniner som har dött eller tagits till skada för att just din perfekta mascara skall testas så att du inte får några utslag eller någonting av den.
 Nej sånt är väl strunt samma så länge du får se så bra ut du bara kan !
Men ändå så kan ni inte äta kött för att många av er resonerar att kött är mord...

Nu låter jag som en bitter jävla hagga som inte har något liv alls, men jo det har jag faktiskt. Men det finns bara så mycket här i världen som stör mig, så många små saker som stör mig, och dubbelmoral är någonting som kan störa mig ganska ofta.
Nu menar jag inte att det är någonting fel med att vara vegitarian, nej nej. Utan det är de personer som resonerar att det är fel att döda djur för att vi ska ha mat och allting sånt, som sedan stolt kan bära upp en äkta pälskappa eller vandra runt i ett par skinnskor, det är där mitt förtroende för att dom verkligen står för sin sak dör likafort som de slaktade minkarna ni bär på, eller de nyslaktade djurets skinn ni har på era fötter.

Ja jag vet, jag är knäpp, men det var så jag föddes så det måste vara så jag ska leva mitt liv . 

Men men, lite mera att läsa !

Dom flesta som har blogg sitter och skriver om hur bra 2011 var, och allt som hände under det året. Men seriöst, ja visst jätte kul för er att nii kom på någonting att blogga om, men allvarligt, hur många bryr som om hur erat år var en gång till,det räcker inte med att dom redan läst din blogg ett helt år, utan ni måste skriva hela året igen bara för att visa va bra och duktiga ni har varit under de året, kul för er. 
Jag å andra sidan skiter fullständigt i sån skit, jag menar, året har varit bra, säkert lika bra som dåligt, för det slutade dåligt bitvis iallafall. Och början på detta år var inte den bästa.

Men nej nu ska jag inte börja gnälla om sånt.

Men en bra händelse 2011, den jag nog kommer komma ihåg mest, är att Johnna var gravid, och att jag, lilla Lindah som är lika kort som en 9 åring, var med på hennes förlossning och fick vara med om någonting helt magiskt. Ni som bara har sätt det på TV har ingen aning om hur det verkligen är, även fast ni sitter där framför Tv'n med näsdukar för att torka era rinnande tårar och fräsa ur allt snor i näsan, det är inte alls lika.
Det är mycket mäktigare att vara med om det, att vara mitt uppi moderns värkar, se pappans reaktioner, höra alla sköterskor och alla andra som springer ut och in i rummet, försöka sammla ens egna tankar och vara stark och finnas där för den människan som ligger ner och har så jävla ont för att bebben trycker på som bara den.
Och att sedan se på de båda nyblivna föräldrarna, att se deras blick när de inspekterar det lilla knytet för första gången, ja det finns inga ord som beskriver den lyckan som rummet fylls upp av, den är helt enkelt obeskrivlig.

Har hänt alldeles för mycket på för kort tid nu, så just nu önskar jag lite att det fanns en stop knapp, för då hade jag tryckt på den för ett bra tag sen för att få en chans att andas, tänka och starta om .

Men nu finns det ingen sån knapp, även fast hur mycket som helst händer på tre sekunder så ska man fortfarande orka med allt, le, vara glad, vara social, allting ska fortsätta som att precis ingenting har hänt käns det som. 
Och jag har försökt att ha det så, för jag har inte orkat lägga ner energi på någonting alls, jag har inte orkat för fem korvören.
Men ändå så måste man orka, jag förstår mig inte på det där, eller jag vill inte förstå mig på det där.

Och jag vet att jag måste bli en människa som har lättare att prata om saker, för annars kommer jag bara att fortsätta lägga allting på en jävla hög, och då har jag verkigen saker att brottas med tills den dagen och kollivippar ...

Ibland är man bara på kasst humör, sjuk, och inte orkar någonting fast man egentligen skulle orka allting. jag har damp just nu, och det hatar jag. Och ne, jag orkar inte skriva mera. jag ska lägga mig tillbaka i soffan och bara dö, som jag har gjort i stortsätt hela jävla dagen.
Helt jävla meningslöst !