Idag när jag satt på bussen hem ifrån jobbet så tänkte jag på en sak när jag såg massa kossor i en hage.

Har alltid reflekterat över vilket skönt liv en hund eller katt har, men aldrig riktigt reflekterat över kossor, men då slog det mig..

Vilket skönt liv det skulle vara att leva som en kossa.

Man får en stog hage att vara i fullt av andra kossor att bekanta sig med.

Ingen bryr sig om vart du skiter, när du skiter eller hur mycket det luktar, för alla andra bajsar vart de vill också, och man behöver aldrig hålla sig när man är kissnödig/bajsnödig, utan det är bara att ställa sig på ett bra ställe och släppa lös allt..

Samt så om du inte hittar en tjur att para dig med, så kan det vara tjuren som hittar dig, och vipps har du en kalv!

Den tittar inte endast bara du till, utan får hjälp utav de andra kossorna som också har sina kalvar i samma hage.

Alltså behöver de ej betala dagis och vandra till/från dagis.

Utan du kan lägga dig ner och vila en stund och ha ena örat öppet utefall din kalv skulle roma lite så hör du det och kliver då upp och tittar efter vad den vill.

Samt så behöver du inte oroa dig över din telefon, dator eller tv, för det vet du inte alls vad det är förnågonting. Utan du lever ditt liv i det sköna gröna gräset och traskar på precis som du vill och mår bra.

Du kan vara ute alla sommarens fina dagar utan att behöva vandra till jobbet eller så, utan du bara är. Tittar vad de andra kossorna i hagen har för sig, äter gräs, dricker vatten, lunkar på, lägger dig i skuggan av ett träd, ja bara tar dagen som den kommer.

Du behöver heller ej oroa dig för att äta upp en fin blomma och fundera över om du kommer må dåligt över den, utan du äter den där fina lilla/rosa/gula blomman med bra samvete bara för att den såg sådär väldigt inbjudande ut.

Och du behöver inte heller betala för mat, hyra, el eller någonting annat då husbonden betalar allting åt dig och ser till så att du har det bra.

Du behöver inte heller oroa dig för att de andra kossorna tycker du är tjock, eller så. För om du skulle vara lite rund så är du bara en lite sötare kossa, och har man sju magar kan man inte vara smal heller, vart skulle då alla magar ta vägen någonstans?

Nackdelen kan ju vara att när du blivit tillräckligt gammal, rund och fin så bestämmer sig husbonden för att nu är det dags att köra dig till slaktaren för att bli lite finmat.
Men vad gör det när man har levt ett fint och fridfullt liv hela tiden då?
Ja, livet som en kossa kanske inte är så dåligt ändå, de låter inte så pjåkigt i alla fall tycker jag, låter ganska lugnt och fridfullt faktiskt.

Och det dära med slakten, jag menar, alla måste ju dö någon gång, så varför inte när allting är så bra som det bara kan bli och man är mitt i sina bästa dagar i livet, då dör man ju och vet att ja, mitt liv var ett förjävla bra liv. Så varför inte..
Kanske man skulle blivit kossa istället för människa och haft ett problemfritt liv?
Jag menar, dom har till och med en svans som dom kan vifta bort flugor med, eller varför inte vifta den på en närstående kossa bara för att irriteras en stund.

Haha, ja jag vet. Jag är inte den friskaste människan här i världen, men jag trivs bra jag ! haha

over and out

Linda m Jonsson

Just nu ligger jag i min soffa, lyssnar på musik och önskar att jag vore någon annanstans, men jag vet inte vart.

Idag har varit en sådan där hopplös dag där ingenting egentligen har blivit som jag velat, och jag har haft en fruktansvärd huvudvärk som inte någonting kan bota verkar det som, och det går mig på nerverna..

Idag har jag velat göra så mycket, men ingenting av det har blivit av tack vare denna fina huvudvärk (har haft huvudvärk ofta nu de senaste dagarna och de har inte varit lindrigt heller) så det jag hoppas på nu är att morgondagen är snällare mot mig.
Skulle behöva fixa med lite småsaker.

Jag vet att det har regnat idag, men just nu vill jag ha regn i stora mängder, mullrande åska samt stora blixtrar på himmelen.
Att somna till regn och åska är enormt mysigt, och att sitta och titta på blixtrar på himmelen är så mäktigt.

---

Ja, jag skulle försöka skriva någonting med betydelse nu, men det blev ju inte alls så som jag tänkt det, blev endast en massa annat skit. Bättre lycka nästa gång antar jag, för just nu i dessa sekunder  så kommer det fan ingenting vettigare ut ur min skalle.
Behövde bara klaga av mig någonstans, ja idag är det lite utav Bitterfittan i mig som kommer fram, blir lätt så när jag är irriterad, lite småbitter, frustrerad och har denna huvudvärk, inte den bästa blandningen precis..

Over and out

Linda m Jonsson

Ibland vill jag vara liten igen, krypa in i moderns famn, få en puss på pannan, varma armar runt mig, och sedan känns allting bra.
Men allting är inte lika enkelt som när man var liten och hade hela världen framför sig.
Nu står man på plattan av världen som man skapat under åren, nu är jag en del av att forma världen - min värld.
Ibland skrämmer den tanken mig, men ändå inte, fast ändå.
Ibland tycker jag att jag växer upp försnabbt, eller så är det åren som går förfort så jag inte hinner med.
Jag vet inte hur jag kan förklara det bättre än så, för det är som en liten röra.
Men jag antar att alla känner så förr eller senare i livet, och just nu är det min tidpunkt att tycka samt känna så.

Inte vet jag om det kan bero på att jag tycker att jag borde ha större visioner för mitt liv än vad jag har nu.
Jag sitter just nu på ett jobb som jag inte gillar så speciellt mycket för att egentligen så är det inte mitt typ av sätt att jobba på, det är ingenting som jag vill jobba med långsiktigt, men behövs pengarna så vad gör man?
Det kan vara så att jag börjar komma in i den punkt i mitt liv då jag verkligen börjar fundera över vad jag vill göra med mitt liv, men vilka saker börjar man ta tag i först?
Är det ett nytt jobb, börja fundera på utbildning, eller är det någonting annat?
Det är svårt det här faktiskt, jag vill göra någonting vettigt utav mitt liv, jag är inte den som vill stå och stampa på samma ställe i miljoner år, jag vill göra någonting med mitt liv, jag vill kunna känna mig stolt över mitt liv och att jag sedan kan se tillbaka och säga -''Jag ångrar ingenting, för jag gjorde allting jag vela göra och ingen hindrade mig.'' 

Och saken är den, när jag vet vad jag vill göra med mitt liv så vet jag att jag har allt det stöd jag behöver, samt att ingen kommer att hindra mig. Möjligtvis så finns det någon som tar mig ner på jorden om jag börjar sväva ut i mina tankar. Så jag har alla grunder och förutsättningar för att fullfölja mina drömmar.
Så jag ska nog ta mig en funderare över vad jag ska göra med mitt liv, eller ja, jag funderar på det för fullt hela tiden, men jag kommer inte fram till någonting.
För jag vet inte om jag är redo att börja plugga igen, tror att det fortfarande är risk för att jag blir skoltrött, och jag vill inte sabba mina studier om det blir så på grund av en sådan bagatell...

Men ja, som sagt så funderar jag fortfarande och har inte kommit fram till någonting än.

Tack vare alla dessa tankar, plus hundra andra tankar så är min hjärna som en påse med gröt, finns ingenting vettigt i den, samt så är det lite för mycket i den just nu för att jag ska kunna rensa alla tankar som finns där.

Men det är väl sånt som tillhör livet antar jag - känns som att jag ofta skriver den meningen här i bloggen,,, eller så känns det bara som så, haha.

Nej, nu ska jag inte kladda ner flera ord i detta inlägg, vem vet, kanske kommer ett till under kvällen eller nå, känndes som att det var skönt att skriva en massa värdelösa saker här för att få utlopp för några tankar i alla fall.

Over and out / Linda m Jonsson 

Söderhamn är nog inget bra ställe för mig att vara ut på tror jag. I lördags gick det väl inte så bra. men jag fick mig ett äventyr i alla fall, kanske det som är huvudsaken ? haha, gäller ju att se det positiva i det negativa.

Men ja, jag har ett jätte fint blåmärke på min vänstra skinka, jag antar att jag får glädja mig och tänka såhär -''Alla andra pratar om att gå ut och få färg, det gjorde jag också, saken är bara den att färgen jag fick är ojämn, och är bara på en fläck, den är så mörkt lila så den nästan är svart, men varför vara som alla andra och skaffa en fin jämntfördelad brun färg på hela kroppen när man kan vara lite udda ?''

Inte för att den tanken gör mig något gladare precis, för det gör fortfarande lika ont att sitta, och att sova i vissa ställningar. Men får hoppas på att blåmärket snart är borta, för jag vill inte ha det kvar.
Väldigt dåligt planerat när det är på en skinka. hahahaha.

Sedan till saken att sova utomhus denna årstid är ingenting jag rekomenderar riktigt än faktiskt. I alla fall inte i en busskur utan täcke och sånt. Så ska ni sova ute så kan ni plocka på er, täcke -varmt, myggmedel, musik och så ta med er några bra vänner så ni får ett riktigt trevligt umgänge under kommande natt.
haha, och se till att få någonting mjukt att sova på, jag rekomnenderar absolut inte en bänk i en busskur, inte det mest bekvämaste, och inte det varmaste stället heller . Haha.

Men det fungerade det också för en natt, men ja, man är lagomt förbannad när man kommer hem, full av myggbett, ont som fan i hela kroppen, trött som en jävel men kan inte sova, märker att man har ont i skinkan och får sedan höra att jag har ett fint blåmärke där..... haha, jaa .
Men nu ska jag inte vandra ut i söderhamn på ett bra tag, förutom när jag ska till och från jobbet då.

Jag menar, en hel natt i en busskur utan någon att prata med, jag såg ju inte ens en enda alkis eller någonting att prata med..
ja, det var nog den sista gången i mitt liv jag har missat nattbussen hem, för nu vet jag vad som väntar mig om jag gör det igen något tag framöver i livet - ett rent jävla tråkigt helvete en hel natt i en busskur...

Men ja, thats life, man lär sig av sina misstag sägs det, bara att hoppas att det gäller lika dant för mig också, men frågan om det.
Nu ska jag ta mig en snus och fortsätta vila min mage i mammas soffa, den mår inge bra, jävla magsaker alltså. Haha.
Hoppas bara på att den är bättre imorgon !!!! (Annars är det jag som gråter floder!)

Over and out / Linda m Jonsson

Nu på kvällskvisten när jag var på väg hem så kunde jag inte motså att plocka några äppelblommoskvistar, dom är ju så fina!
Så jag plockade några stycken och satte i en vattenkanna ute på min balkong, hur mysigt som helst blev det !
Och självklart så kunde jag inte låta bli att ta fram kameran och knäppa några kort.
Och för en gångs skull så blev jag nöjd med resultatet också.
Så tänkte ladda upp några bilder här innan jag slänger mig i soffan och tittar på en film och möjligtvis somnar en stund.

Såhär blev resultatet, vad tycker ni om det ? Själv är jag nöjd med det. Och jag älskar när vita blommor med vit bakgrund är i svart/vit. 
Så nu är det en nöjd Lindah som kryper ihop till en bra film, eller dålig. Haha.
Imorgon är det sista arbetsdagen innan helg, så jag längtar! Får hem min älskade Mack! och så kommer min finaste vän Jonas över hit och tittar på film och bara myser på med mig. Det kan ju inte bli en bättre start på denna helg än min i alla fall.
Hoppas att ni alla lägger er till sängs med lika gott humör som mig ikväll !

Over and out / Linda m Jonsson 

Nu de senaste två timmarna av denna kväll så jag har jag och Tracy Chapman myst i min lägenhet, och gör det fortfarande. Blandat med leenden och tårar sitter jag här på golvet i min lägenhet med endast skenet ifrån min dator och de tre ljus som står på min byrå och den ljuva stämman ifrån just Tracy Chapman.
Vi har haft det trevligt, och mestadels har det varit leenden, men sen helt plötsligt försvinner leendet bakom de tårar som rullar ner, men efter en stund är det tårar blandat med ett leende.
Jag förstår inte hur den människan kan få mig så trollbunden av musiken. Det är oerhört skönt faktiskt.

Men det är en sida i min som inte ens jag förstår.

Som nu när jag är själv i min lägenhet, så på någotvis så trycker jag själv på mina dåliga knappar och framkallar tårar. Kanske det är för att lätta på allt som finns inuti mig, eller kanske för att jag har mycket enklare att visa känslor när jag är själv.
Det är som det är de där, men på någotvis så är det skönt och förlösande, och det är ju huvudsaken.

Jag funderar på att ta med mig musiken i säng om en liten stund, känns som att det behövs ligga bekvämt i sängen, ryggläge, titta upp i taket på mina barnsliga självlysande stjärnor som finns där, och sedan bara låta tankarna flöda, och för hoppningsvis så hoppar några ut ur det lilla huvud min kropp släpar runt på.

Det mycket jag vill göra, mycket jag vill lära mig, mycket jag vill bli bättre på.
Det känns på något sätt som det är rätt tid att göra nya saker och lära sig flera saker.
Men frågan är ju då, vad ska jag lära mig och vad ska jag göra ?
Det tåls att tänka på, jag kommer nog på det vid rätt tillfälle skulle jag tro, det brukar bli så.
Eller så hoppar jag bara in i ett tillfälle, haha.

Åh vad jag älskar att rensa huvudet till riktigt bra musik. Fortsätter det såhär så blir morgon dagen helt toppen, det känns som att det kan bli så.
Bara jag har rätt inställning och somnar med rätt inställning så brukar det lösa sig, bara jag vaknar med rätt inställning också.
För det är ju kruxet i det hela, att vakna med rätt inställning, fötterna på rätt sida jorden och leendet på läpparna och sedan känna hur livet bara finns till för mig och alla mina ambitioner.
Men med tanke på vilken underbar friskluft jag andats in idag så ska det inte vara några problem alls tror jag.
Jag är egentligen en halv negativ människa och trivs med det, för på något sätt är det jag, de bara är så.
Men kanske även jag ska konvertera en liten smula över till att bli lite mera positiv till saker ?
Ja om det blir så, då lär ju ni som läser märka det, för då blir väl detta en över positiv blogg.
Men frågan är om det skulle vara någonting bra eller negativt ?
Jag har ingen aning och orkar inte fundera kring det nu.

För just nu känns det bra, allt känns bra, och så ska jag låta det vara.

Over and out / Linda m Jonsson 

Just i denna sekund känner jag mig knäpp, för jag vill göra så mycket, men orkar inte göra någonting, även fast jag verkligen vill..
Jag har lust att göra allt, samtidigt som verkligen ingenting.
jag har en masas energi i kroppen som jag inte vet vad jag ska göra med det.
och det känns lite jobbigt.
För jag sitter i dator stolen nu, men jag sitter knappast still, jag hoppar upp och ner, vill liksom inte riktigt sitta stil även fast jag vill, men ja, det är sjukt.

jag är sjuk nu.

Såna här stunder önskar jag att det vore varmare ute, så man kunde ta alla sina fina vänner, vandra ut, och sedan bara vara helt bäng i huvudet.

Nog för att det inte är speciellt kallt ute nu, så är det ändå inte väder för det, plus attt det är lite halv mörkt ute nu, vilket är synd.

Att bara få för sig att hoppa ner i vattnet och flumma runt vore ju underbart, men i detta tillfälle om det hade varit nu ikväll så hade jag förmodligen med stor säkerhet bara varit jag som hoppat ner och tyckt att det var skönt att svalka av sig i isigt kallt vatten.
Men ja, jag är som jag är ibland också.

Jag kommer nog aldrig riktigt växa ifrån mina galna idéer jag har, och det är jag glad för.
För utan dom, vad vore jag då ?

Jo jag vore en tråkig människa, som ungefär 75 % av världens befolkning är, vilket skulle vara enormt tråkigt vill jag lova.
Varför vara tråkig när man kan vara full av liv och idéer ?

Ja som sagt så är jag fullproppad med knasiga saker jag vill göra, men skulle jag göra alla de sakerna nu så skulle jag bland annat vara 
* Jätte kall för att jag tog årets första dopp.

* Inte ha något hår kvar för det skulle ligga på golvet för att jag tagit fram en rakapparat

* Skulle ha fullt av en massa onödiga piercingar överallt i ansiktet och nacken

* Haft några udda tatueringar

* Klyvt min tunga bara för att

* Lagt in plattor under huden för att få ett coolt mönster på min arm

Ja det där var några av de saker som jag i nuläget kan börja fundera på, och varför må ni undra ?
Ja varför, det undrar jag också ibland, men när jag täkner på saker så kan det bli sånt här som kommer upp i mitt huvud.
Några av de där sakerna villö jag faktiskt göra, eller ja, alla saker vill jag väl göra, men innan jag gör vissa av dom så ska jag ta mig en redig funderare.

Som att raka bort allt hår har jag vela gjort i flera år, men det blir aldrig av.
Men vem vet, någon dag kanske även det blir av, och då står jag där lycklig, ful och skallig.
Underbart !

Nej jag tror jag ska sluta skriva nu, känns som att jag redan har skrivit en hel massa strunt och skit, så jag ska inte skriva mera sånt nu.
Nu ska jag försöka göra någonting mera viktigt, men jag har ingen aning om vad, så jag stannar kvar vid datorn och fortsätter att skriva strunt på andra platser än just här.

Over and out / Linda m Jonsson 

Finns det någonting värre än just nätter som dessa ?
Då du vet att du bör sova, du känner dig smått trött, men när du lägger dig i sängen så är det precis som om att all trötthet bara rinner ut ur dig lika fort som ett andetag.
Du känner pressen av att du måste sova, för du ska trotts allt upp om ca tre timmar, men nej, sova är det sista du kan.

Det är då paniken vaknar i mig, det är då jag får alla känslor på en och samma gång, jag blir frustrerad.
Allt blir bara en enda stor röra i mitt huvud, i min hjärna, hela jag blir totalt kaos för stunden.

Jag hatar dessa nätter, samtidigt som de på någotvis har en viss charm ändå konstigt nog.
Vad som är charmen i det hela har jag dock inte ännu kommit fram till, men någon konstig undermedveten charm har det i alla fall.

Kanske är det hur man ser att himmelen börjar ljusna, morgonsolen som letar sig fram och sakta ser man hur skuggor bildas ifrån lägenhetshusen, bilarna och affärerna.
Eller är det just morgonsolens sken som gör det, den varma tonen av solen som börjar värma mot ansiktet, som får gräset att se sådär perfekt grönt och mysigt ut.

Kanske det är lugnet utanför fönstret som gör det, endast några få bilar som passerar förbi, ingen stress ute på gatorna, inga människor som vandrar utanför och stressar sig fram ifrån punkt a till punkt b.
Det är ett lugn som är rogivande, som ger ett lugn mitt i all den stress som kroppen och huvudet får när man inte kan sova.

Jag vet inte om det är just det lugnet som sedan får mig att bli trött, eller om det är för att man tillslut närmare har varit vaken i ett dygn.
För tillfället har jag varit vaken i precis 19 timmar, och mitt larm på mobilen ringer och väcker mig om tre timmar.
Då är det dags igen att vandra iväg till bussen som tar mig till kursen, hur orkar man sitta på en kurs ifrån 8-17 om man knappt har sovit ? Hur orkar man få in all information i huvudet och ner på papper ?
Blir det att det fungerar lika bra som i skolan, att allting bara fungerar per automatik, jag bara gör, utan att tänka på vad jag gör, för att jag sedan när jag kommer hem slocknar i soffan på tre minuter för att hela jag har varit vaken alldeles för länge och på något vis lyckats med att överarbeta det jag har som kallas för hjärna ?

Ja, som sagt så finns det mycket att fundera över och på. Men vad hjälper det en natt som denna ? Det hjälper inte mycket till, men ändå så blir det svårt att inte tänka någonting alls.
Hur underbart vore det inte att kunna stänga av hjärnan när man själv vill, så att man slipper alla de tankar som gör en lite piggare, lite mera tankespridd.
Det vore rena himmelriket det tycker jag, men eftersom det inte fungerar på det sättet så är det bara till att acceptera att jag får vara vaken en stund till, det är bara försöka att lugna ner paniken i kroppen med någonting som får en att släppa tankarna (som för mig att skriva av mig för stunden, precis som nu).

Nog för att detta kanske blir ett långt och ett förvirrat inlägg så gör det mig ingenting, för huvudsaken är att jag har fått rensat några av de tankar som snurrar runt som små vilsna spyflygor i min hjärna.
Det är det som räknas, ingenting annat.

Men nu ska jag dock sluta skriva och försöka lägga tankar och fokus på att sova igen.

Over and out / Linda m Jonsson