Är det någonting som kan få mig att stanna upp när jag är ute på promenad , när jag jobbar , när jag sitter på balkongen , ja vart jag än är - där jag har tillgång att titta ut genom fönstret , eller se himlen fritt , så är det en vacker himel , precis när solen börjar gå ner och alla färger dansar över himlen .

Det är då jag stannar upp och tar mig tiden att njuta av det fina som världen skapar , det är då jag andas ut och verkligen är glad för att jag inte är blind .

Men det är då jag samtidigt inte kan sluta tänka på en sak , hur ser detta ut för en färgblind människa ?
Ser det ut som att himlen är grön , brun och kanske lite aprikos ?
Jag skrattar varenda gång jag tänker på det och undrar för mig själv hur knäpp jag egentligen är när jag tittar ut över de vackra färgerna .

Men ja , jag kan inte stoppa tanken om hur de färgblinda ser på en vacker solnedsgångs-himmel , vilka färger dom egentligen ser .

Ja , jag är inte frisk för fem öre , men det är precis så det ska vara , har man funderingar så ska man fundera på dom , eller ta reda på svaret .
Och jag vet precis vem jag ska fråga om detta nästa gång jag möter den människan !
(Jag bara måste få ett svar på detta , annars så kommer jag aldrig kunna släppa tanken !) 

Eftersom att jag skriver om det nu , så måste jag lägga ut bilder på en av alla de fina färger som målat himmlen för inte alls länge sen , och gissa om jag njöt när jag satt där ute på min balkong i det halvkalla november värdet inlindad i en filt !

Att vara sig själv, att acceptera sig själv, ska det vara så svårt ?!
Jag tänker på alla de människor som inte kan vara sig själva för att de tänker på vad andra ska säga, vad andra ska tycka .

Ska det verkligen vara så svårt att inse att av alla andra människor så är just du, den enskilde människan unik, vacker, egen, du är din egen människa .

Men att endast följa alla andra och leva upp till deras tankar och ideal så blir du ingen, du lämnar ut din egen identitet till andra, du låter andra människor välja vem du ska vara, du låter dom skapa dig, istället för att du låter dig själv skapa dig .

Jag har aldrig riktigt förstått det där med att alltid vara andra tillags för att vara ''populär'' ''inne'' och allt sådant .

Kanske det är för att jag började sväva ut i svängarna med mig själv när jag gick i sjuan , haha , jag målad mig jätte svart runt ögonen en period och bar endast svarta kläder , sen tog jag ut allting på håret och har haft en miljon olika hårfärger , jag har alltid kunnat stått för mina åsikter och på så sätt varit stark i mig själv vad än andra har sagt till mig , vad andra än ha kallat mig så har jag stått med huvudet högt .

När andra pratade om mig , så tänkte jag - Jaha, idag är jag deras största Idol , idag krestar allting kring vad jag gör och hur jag ser ut , det känns så underbart att jag är så intressant att andra pratar om mig så mycket och länge , kanske borde jag gå fram och skriva autografen på deras armar med en spritpenna för det verkar ju vara det dom är ute efter , fastän dom inte vågar fråga .

Det gäller att alltid stå på sig , att aldrig låta andras ord tränga förlångt inpå livet , för det är då man blir skadad för livet och inte kan ta någonting positivt , och vem vill leva så ?

Och jag vet att de flesta tjejer är helt dumma i huvudet och saknar både hjärna och IQ , det är jag fullt medveten om .

Och varför det är så har jag ingen aning alls om faktiskt , där spelar det ingen roll vilken hårfärg dom har , för de flesta tjejer är lika knäpp även om dom är blond , brun , svart eller vilken färg dom nu än har på håret , så där sitter inte IQ'n lika ingrott som man kan tro (för trotts allt så säger alla - Inklusive mig själv - att blondiner har lägre IQ) tjejer tror att dom så lätt får makt eller vad det nu är , genom att prata om andra , men det gör dom endast för att dom själva är så långt nere på botten , dom behöer helt enkelt framställa sig själva som bra , som om dom vore någon typ utav gud som alla bör lyssna på och leva efter .

Men jag menar , vilken normal människa skulle orka med det ?

Nej inte då jag i alla fall , kan nog vara mycket därför jag aldrig har varit precis så tjejig utav mig , för att jag aldrig riktigt orkat med hela alltet , det är bara för jobbigt och för påfrestande , just därför är killar så mycket bättre !
Dom säger rätt ut vad dom tänker på , vad dom tycker , inget bullshit snack där på samma sätt som det är bland tjejer .

Så jag är faktiskt glad att jag aldrig blivit de tjejiga tjej som jag kanske var menad att bli ifrån början med tanke på att jag faktiskt har det könet , men mer än så är det inte .

Det står på papper att jag är tjej , och ja det syns om man tittar på mina bröst och resten , men sen då .

Visst kan jag vara tjejig ibland , men inte alls på samma sätt som en ''tjej borde vara'' .
Och det är någonting jag alltid kommer att vara glad för , någonting jag alltid kommer att vara stolt över , för om jag någongång i mitt liv skulle bli så tjejig att det ända jag bryr mig om är kläder , smink , håret , mitt utseende så tar jag hellre livet av mig faktiskt .

För nej fan heller , det skulle inte fungera för fem öre för mig det , jag är inte den människan , jag har inte riktigt vuxit upp och blivit den människan , och jag har heller inga avsikter att någonsin i mitt liv bli den människan .

Helt enkelt kort och gott så ska man vara nöjd med den människan man är , och ta vara på sig själv , för hur det än är , hur många människor det än lever på denna jord , så finns det bara en som dig , det finns bara ett DU , det finns ingen annan som kommer att kunna bli som dig , för att du är unik , du är en på miljonen , en på miljarden , så ta hand om den du är , och låt ingen annan få dig att ändra på dig , för i slutändan så är det inte värt det . Lev ditt liv precis som du vill , låt ingen hindra dig till att göra det du vill göra , DU är perfekt precis som du är !