Någon borde förbjuda mig att titta på filmer, och någon borde förbjuda filmer som gör folk ledsen.
Jag hatar att jag nästan varenda gång gråter när jag tittar på film ensam, och det är inte lite jag gråter heller.
Som nu, jag tittade just klart på en film som handlade om en tjej som fick cancer, och vad hände ? Jo, jag grät mig igenom hela filmen, slutade med att jag inte ens orkade sitta upp i soffan, utan la mig ner och kramade om täcket jag hade hårt, precis som om jag var rädd för att det skulle springa ifrån mig.
Jag har gråtit så mycket att täcket är blött och jag har ögon som svider.

Egentligen vet jag precis vart alla känslor kommer ifrån när det handlar om cancer, jag vet precis, men jag vill inte erkänna det. För det är så mycket enklare att bara slänga skit på andra saker för att fortfarande hålla undan sina egna känslor, eller i alla fall försöka hålla undan sina egna känslor, jag lyckas aldrig vid såna här tillfällen.

Jag hatar cancer, jag verkligen hatar cancer. Finns nog ingen sjukdom jag hatar så mycket som just cancer, finns nog inte heller någon sjukdom som har ställt till det heller så mycket som cancer har.

Jag hatar även att jag försöker glömma saker istället för att ta tag i de när det är i luften.
ne istället försöker jag kväva känslan tills den kommer upp igen, och då bli så uppriven utav en känsla att det käns som att hela mitt bröst ska explodera i en miljon bitar.

Men när man tror att en sjukdom som cancer ska ta en av de människor man älskar mest, en av de människor som står mig närmast, då fall jag automatiskt sjuhundra meter under jorden, luften flög ur mig, orken försvann, jag har aldrig känt mig så vilsen som då, har aldrig heller känt mig så förvirrad.

Det gick inte in i mitt huvud, någon som dig, någon som stod mig så nära som dig skulle aldrig kunna få en sån sjukdom, aldrig aldrig ALDRIG!

Jag hade svårt att se dig i ögonen ett tag, för allting jag då såg var cancer, hur sjukt det än låter, så var det de ända jag såg.
Först såg jag cancer, och då sprang jag och blundade, när jag sedan sprang tillbaka och tittade en gång till, då såg jag den människan jag älskar, den människan som står mig nära, den människan jag aldrig lämnar.

Att behöva tro att någon ska lämna dig i en sjukdom som cancer är hemskt, men att sedan veta att det inte alls skulle bli så är den underbaraste känslan jag någonsin varit med om.
Det var precis som att få ge cancer en fet jävla käftsmäll och långfingret som bara fan !

Där av min anledning till att cancer suger, plus att cancer tog min farfar, och många andra människor i världen, runt om, över allt .

Kanske blev ett väldigt konstigt inlägg, vad vet jag ? Klockan är 01:39 det kan vara en anledning, en annan kan vara för att mina ögon har nog läckt en del. Haha, kan inte skilja på vilket, och har inte bestämt mig för vilket jag ska skylla på än.

Jag fick nyss för mig att jag längtade till julen, att få pynta julgranen med mamma, se hur fin den blir när alla ljusen är tända, se kulorna i granen reflektera av alla de lampor som lyser upp granen, se glittret glittra, se klapparna som fylls på under granen och bara längta efter att få öppna varenda en med mitt namn på, se alla glada miner, höra skratten, äta all den goda maten, 

men just där, kom jag att tänka på att morfar återigen inte kommer att fira den med mig, med oss, vilket gör mig ledsen, vilket får mig att inte längta till julen.
För när julen var som bäst, när det verkligen kändes som jul, det var när morfar var med oss, när han satt där och såg glad ut, när man såg hur nöjd han var av att bara vara med.

All den värmen han spred, och den glädjen han gav mig varje år han kom, går inte att beskriva.
Precis som det inte går att beskriva den saknaden han lämnade efter sig.

Om det fanns något sätt för mig att prata med dig morfar så finns det en hel drös med saker som jag vill säga dig. Det är de små sakerna som får mig att sakna dig, det är de små orden du brukade säga som låter fel när andra säger de orden.

Morfar, jag saknar dig, jag älskar dig, och jag vill ha tillbaka dig. Det går inte en enda dag utan att jag tänker på dig, du försvann för fort, utan varning, helt plötsligt så var du inte en del av livet, vilket är orätvist.
Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta, du må va någonstans där uppe nu med mormor, men du finns ändå här med mig, med varje andetag jag tar, med varje slag mitt hjärta slår så finns du med mig. 

Just nu sitter jag i min lilla lägenhet med en filt runt mig, känner mig lätt frusen, men de beror på att jag varit ute i regnet en del idag.
Blev en promenad med Mack på ca 45 minuter efter det att jag kom hem från stan med Johnna.
Sen var jag och Mack ute i en timme till för Krister vela ut och busa med hundarna, han var hundvakt åt en tik. Så då följde vi med.
Smacken var lös och det gick jätte bra, stolt över den lilla parveln, dock mindre stolt över att han skulle jucka på den andra hunden en hel del..
Sen blev det promenad till ICA med mamma, så nu sitter jag här, i min lägenhet och lyssnar på mysik musik med ljus tända och vet inte alls vad jag vill göra.
Men någonting vill jag göra.
Jag får energi när det regnar, jag blir glad då, inte alls instängd och deprimerad som många andra.
Det är mysigt med regn.
Och det mysigaste man kan göra när det regnar är att sitta ute på balkongen med en filt eller ett täcke lindat runt sig och bara sitta och ta det lugnt och andas ut. Det är fridfullt. Och bättre blir det om man sitter två och nära, så jag har tur om har Macken som satt så sällt i mitt knä tidigare idag, han är min lilla mysis han. Haha

Men just nu vet jag inte alls vad jag vill göra, jag vill göra allting men ändå inte. Känns som att tankarna snurrar för fulla muggar i mitt lilla huvud, så kanske borde sätta mig ner och försöka rensa dom en efter en ett tag.

Smacken ligger i sängen och sover som en stock, tror att han är väldigt nöjd med dagen idag faktiskt, det verkar som så på honom, och det är skönt att se att jag har en nöjd voffsing också. Och han är ju så söt när han ligger som ett litet knyte på sängen och snarkar och har sig i sömnen.

Ne men i brist på annat så slänger jag väl mig i soffan och läser en bok kankse, jag har ju en jag måste läsa ut, så får nog bli så, kan läsa några timmar och se vad som händer sedan. låter som en bra plan det tycker jag.

/ Linda m Jonsson 

Lite bilder på min lillasyster, vi lekte lite med teaterbold en dag och hade roligt ! 

Mama,just killed a man,
Put a gun against his head,
Pulled my trigger,now he's dead,
Mama,life had just begun,
But now i've gone and thrown it all away

Älskade underbara , du är saknad ! Men nu vet jag att du är frisk och lever det liv du levde innan du blev sjuk .
Jag älskar dig . 

Jag var med min vän Johnna idag när hon var på Healing, har alltid varit intresserad av det och varit nyfiken kring det, så därför följde jag med henne idag. Men vad jag då inte kunde ana var att hon skulle få kontakt med någon som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Hon som healade Johnna fick kontakt med Ileach, en hund vi hade för något år sedan som fick somna in p.ga att hon hade epilepsi..

Hon frågade min vän om hon haft någon hund som hon stått nära, som har betytt mycket för henne, min vän tänkte då på en hund hon hade som liten, men beskrivningen min vän gav var inte alls lik den bilden hon fick upp.

Hon som healade fick upp Ileach, hon vela säga att hon var frisk nu, och att allting var bra.

Paff som jag blev så började jag att gråta, jag blev helt överrumplad, inte alls det jag hade tänkt mig, det kom som en örfil, jag kände hur nollställd jag blev, jag satt där på stolen och förstod ingenting samtidigt som jag förstod allting. 
Hon frågade om hon gillade att ha saker i munnen, och om man någonsin varit med Ileach på en promenad i skogen så vet man att den hunden älskade att ha saker i munnen, helst de största ''pinnar'' hon hittade sprang hon med, varje gång fick man akta sig om hon var bakom och hittade en fin och lagomt stor pinne att springa med, för annars så kunde hon fälla omkull en för att man fick pinnen i knävecken..

Jag kännde mig helt nollställd, det var en känsla jag inte kan beksriva med ord, jag kände mig glad och lycklig samtidigt som jag kände mig nerslagen.

Men allt Ileach vela berätta var att hon mådde bra, hon var inte sjuk längre utan frisk som en ärta, hon viftade på svansen mycket och hade någonting i munnen precis som vanligt.

Underbara makalösa hund ! Jag som senast igår kväll satt och tittade på bilder på dig och saknade dig som bara den, du var speciell, du var unik. Och jag saknar dig som bara den !

När mamma senare ringde och jag skulle berätta det för henne så fick jag inte fram mycket alls, mamma bad mig att sluta gråta, men det gick inte. För den känslan jag nu har inom mig är så stor att jag inte vet vad jag ska göra av den. Men när jag väl fick fram orden så blev nog mamma också lite paff, men hon tyckte att det kändes skönt att få höra det, hon kände nog en liten lättnad hon också.

Men som jag grät när jag pratade med mamma, det var svårt att få fram ord, det var svårt att prata om det, allting kändes svårt.

Kanske det är så för att det ligger så nära mitt hjärta ?

Mamma förstod mitt sätt att reagera på, hon sa att hon kanske också skulle reagera likadant.. 

Jag hade aldrig räknat med detta då jag bara skulle följa med Johnna för att se hur allting gick till och så, hade jag räknat med detta så hade jag behövt förbereda mig psykiskt i ungefärt en vecka eller nå, men nu kom det som en enorm smäll på käften - Dock den positivaste käftsmällen jag fått i hela mitt liv.
Nu vet jag att hon har det bra och mår bra, nu vet jag att hon är den hunden hon var innan hon blev sjuk, så jag antar att jag kan pusta ut nu...

/ Linda m Jonsson 

I skrivande stund ligger jag raklång i min soffa inlindad i två stycken täcken. Det är mysigt, lyssnar även på bra och mysig musik. Så just nu är allting bra. Men jag är trött, riktigt trött. Så jag ska sova innan tolv ikväll har jag bestämt, det behövs. För imorgon börjar jag jobba 06:45 och slutar 16:00, efter det att jag har slutat så ska jag vara bebis vakt, jag och Kelly ska ha Gudmorders mys medans hennes föräldrar har en trevlig eftermiddag/kväl i Gävle. Ska bli så mysigt att få pyssla om den lilla knodden en stund själv. Och hon är ju förjävla söt, jag är en riktigt stolt gudmor måste jag säga !

Dagen idag finns det inte så mycket att säga om, jag har mestadels jobbat, eller ja, förutom tre timmar mitt på dagen så har jag jobbat resterande vakna tiden utav dagen, ganska så drygt. men det ger pengar så helt ska man väl inte klaga, men jag känner för att klaga ändå, jag är en klagande människa ! hahaha ...

Jag har börja fått någon jävla noja .. Har börjat tänka i dessa banor sen jag sätt Johnna amma lilla dottern sin ..

Cancer finns det imin släkt, både på mamma och pappas sida. Så jag har börjat bli rädd för att få bröst cancer den dagen jag väntar barn, och därför inte kunna amma.. Jag vet att det är konstigt att tänka så nu när jag inte ens är gravid eller nå sånt alls, men tankarna har börjat komma ändå. Pratade med mamma om det idag på mina timmar en sväng.
Men ändå kanske det inte är så konsigt att jag tänker i de banor just när det finns så ''mycket'' cancer i min släkt ?
Och förmodligen så kommer jag inte att få cancer någon gång alls, men ändå så har tanken börjat krypa på mig mera och mera..

Men det är nog bara något knäppt som dykt upp i min skalle som förhoppnins vis snart försvinner totalt ifrån mitt huvud också, de hoppas jag på i alla fall. hehe

Jag verkligen älskar hösten ! Träden börjar på att få fina färger, löven börjar sakta men säkert dala ner till marken, luften är fräsch och upppiggande, regnet kommer titt som tätt, och jag mår bra som bara fan ! Halsdukarna är framme ! Nu saknar jag bara kvällar med tända ljus i hela lägenheten och bara mysa på. Åååh, hösten är min favorit årstid ! Den är så underbar och jag blir så glad av den, helt underbart !

Jag längtar verkligen till årets första pulkaåkning nu ja ! Så sjukt barnsligt roligt så det finns inte ! Haha, ja jag kan vara rätt barnslig av mig, men de ska man vara, det är roligt att åka pulka !

Speciellt ner för Bolle backen, svooosch säger det, sen går pulkan i 180 nedför och man sitter i pulkan med världens leende, men dock lite skräck i ögonen för de går så jävla fort och man kan inte riktigt kontrollera pulkan totalt, men ändå, den där barnsliga känslan i magen då är underbar ! haha.
Jag måste verkligen åka pulka nu i vinter, ska fan dra ihop ett gäng vänner och åka pulka som bara den och mysa på en heldag ute i det kalla men mysiga vintervädret !

ÄNTLIGEN så är en skadeanmälan gjord på min handled, jag kan inte mera än hoppas på att det blir ett andra utlåtande nu också, så att dom verkligen har möjligheten att hitta felet i min handled, för efter åtta år med en handled som är helt fucked up så orkar jag inte med den längre. jag kan inte heller komma ihåg hur många gånger tanken har slagit mig att det är bättre att bara kapa av den med en yxa eller vad som helst, så länge jag slipper ha min handled som den är i dagens läge så finns det nog ingen lyckligare människa än mig på denna jord . Jag orkar inte med den längre.
Så nu är det bara vänta på Kallelsen till Gävle sjukhus för att få ett (som det så fint heter) Invaliditets intyg ! Hahaha .. Jag skrattar bara jag hör namnet på intyget - Invaliditet .. Haha ! Menmen. 

Så nu hoppas jag att allting för en gångs skull går min väg, och att dom verkligen tar tag i det hela, för jag känner inte för att ha kvar den som den är nu, då kommer jag att göra någontingt drastiskt med den vill jag lova ..

Det är dock lite tomt i min lägenhet nu, bara jag som är här, mack han är hos mammsen min han, så inatt blir jag totalt solokvist i sängen. Ingen hund som ligger och sparkar mig i ansiktet mitt i natten, jag kommer sakna det inatt. Men jag kan ligga och krama om mitt andra täcke som bara ligger där och väntar på att någon skall använda det. Ja så ska jag göra, de blir alla tiders det.

Kanske man ska somna till en film ikväll, så jag inte märker att jag somnar, utan bara däckar sådär äckligt jävla skönt i sängen .. Ja de låter perfekt det tycker jag ! De ska jag helt klart göra, längesen nu jag somnade så till en film faktiskt. Så de ska jag nog unna mig ikväll .

Undra om jag ska orka kliva upp extra tidigt imorgon för att hinna med att raka mina väldigt håriga ben också .. Hahah ! Fan va intressant att läsa om liksom, jag som funderar på att raka benen as tidigt på morgonen .. Hahahaha, jag sitter här nu och skrattar som fan åt mig själv, men det bjuder jag på faktskt. Jag är som jag är, de är den bästa ursäkten jag har att komma med nu ändå så .

Ne, nu ska jag sluta blogga för jag hade ingentingt viktigt att blogga om, jag bara sitter här och fördriver tid med totalt meningslösa saker ja, vilket inte alls roar någon speciellt mycket ändå så . Haha !

Bye bye Kebaben !

Idag är dagen som man egentligen bara vill ha bort, bort fort som bara den. Den där dagen som kan få spolas över, bara den är borta.. Haha.
Men tråkigt nog så funkar det inte så, men ja. Är det den sista dagen på fyradagars alkoholintag så är det ganska bra gjort att ens leva idag. Jag förstår inte alls hur jag orkar. Men det blir då snart sängen och en film för min del.
Som tur är så är det i alla fall skönt väder ute. Det är de perfekta bakisvädret.
Grått, smått regn kanske, och svalt, svalt som fan. Så skönt !

Precis som det ska vara för att man ska orka leva en dag som denna. Haha.

Nej kanske vara nykter resten av månaden ? De skulle ju inte skada precis, känns som att kropp, själ, huvud, lever och allt annat är lite skadat nu och behöver en vila kanske. haha.

Men hur det blir med det får vi se, man ska inte säga för mycket för då blir de bara tvärrt om ändå så .. Haha !

Nej nu jävlar ska jag slänga omkull mig !

/ Linda Jonsson