Sitter här framför datorn med ett huvud som känns tungt som attans.. Jag tror jag tänker för mycket, plus att jag har skaffat mig en klump i magen också.
Sitter & tänker på den historian som jag, Emelie & Micke kommer att berätta när vi visar våran PA film...

Det är hemskt hur mycket en människa kan få utstå bara för att andra personer inte tänker längre, att mobba någon är verkligen bland det fegaste & mest patetiska en människa kan göra..
Bara för att man själv som person mår dåligt så ska det väl inte behöva gå ut på alla andra runt omkring, men tydligen så är det tyvärr så..

Jag tycker att personen som har valt att låta oss ta en del av dess berättelse är väldigt stark, nog för att det var många måga år sen det hela hände, men ändå.
Det helvete den personen måste ha gått igenom är för mig helt otänkbart..

& nu flera år senare så berättar personen en del ur ett livslångt plågande för oss, med sina egna ord, det är någonting det verkligen krävs mod för.
Jag tycker det är så stark gjort av personen.
När Emelie läste upp historien som hon & personen ifråga skrev ihop, så började Emelie gråta, ett litet tag därefter så satt jag också där, med tårar i ögonen & hade klumpen i magen...

Att mobbning ska vara ett sådant stort problem bland både barn & vuxna är fruktansvärt!
Det är verkligen ett ämne som berör många, har man inte blivit mobbad själv på någotsätt så känner man ofta någon som har blivit det, eller så har man själv mobbat någon person..

Jag antar att mobbning alltid kommer att vara ett problem i vårat samhälle - tyvärr...
Ibland undrar jag även om det egentligen skulle behöva vara det?
De personer som mobbar någon brukar oftast själv må dåligt, ha problem med sig själv, eller bara känna att den behöver känna makten över någon, så då undrar jag att om man tog tag i problemet så fort man såg det hos ett barn, om den personen då skulle sluta med sitt beteende & inse att det är fel?

För ibland kan ju det vara tecken på att personen ifråga behöver hjälp, att mobba andra kan helt enkelt vara ett tyst & lågt skrik på hjälp.

Men jag antar att hur jag än vrider & vänder på det så kommer det ändå finnas runt omkring oss... För hade det funnits ett sätt att förhindra mobbning & få bort det, så skulle det redan vara gjort?...
Jag jämför nästan mobbning med krig - det startar av en anledning för att man är avundsjuk, är i en kris själv eller känner att man är liten & behöver bli sedd, känna att man har makt över någonting, & sen kan det hålla på i en evighet bara för att personen som startade det inte har en enda aning om hur den ska sluta med det hela, så då blir det enklare att bara fortsätta med det man har vant sig med, samt så är det någonting vi alltid kommer att få leva med..

Jag, Emelie & Micke tycker att Svenskarna bryr sig för lite, helt enkelt av den anledningen

- Vi svenskar ser att saker & ting händer, man vad gör vi egentligen åt det ?
Jo, vi kollar på lite lätt, sen om det är någon som frågar så är det helt plötsligt inte så många som vet om problemet, sen när man berättar hur vanligt det är, så ryggar vi tillbaka & säger för oss själva - "Sååå mycket?.. Oj, jag trodde bara det var en bråkdel..."

Så vi tänkte att vi skulle ta tag i problemet, visa det för andra ihopp om att de personer sedan vågar sätta ner foten & göra något åt alla de problem som vi dagligen har runt omkring oss.
Vi tänker visa att en röst kan göra mycket, en människa kan påverka någon annans människas situation, ensam är vi svag - tillsamans är vi stark!

Jag vill slutligen skriva

Ett stort tack till den människan som var stark & modig nog att berätta sin historia för oss, du är stark som kämpat vidare & stått på dig.

& Kom ihåg, en röst kan hjälpa en annan människas lidande fruktansvärt mycket.

/ L

Jag hatar känslan i kroppen som ena sekunden gör det tillåtet att släppa in vem som hellst nära inpå, som ena sekunden låter en känna svek för en människa som jag inte ens har blivit sviken av.
Det finns en miljon känslor inuti mig som just nu gör uppror, varför det vet jag inte?

Kanske är det mycket för mig nu, & det resulterar i att jag blir känslomässigt störd för en stund?

Jag är trött på mig själv just nu, eller snarare trött på allting som gör mig trött...
Det finns en person som jag har börjat släppt mera & mera på nu, men ändå så tar den personen så otroligt mycket energi ifrån mig så det inte är klokt..
Vems fel det är att personen tar min energi vet jag inte, kanske lika mycket mitt fel som dens fel ?
Skolan börjar lätta lite nu, det känns inte lika tungt, utan det känns mera som en sista utmaning nu, lite mera spännande på något sätt .. (om nu skolan kan vara spännande..)

Samtidigt som jag känner mig lite kfjahbaha typ, så känns allting ändå helt asbra!

Projektarbetet går precis som det ska, vi är sjukt duktiga & driftiga hela högen, är så jävla stolt över oss allihopa i våran lilla grupp så de finns inte!

Skolarbeten börjar bli lite klara, jag börjar känna mig lugn, kan somna tidigare, kan prata mera öppet med mina vänner än vad jag gjort förut, börjat våga visa mera känslor bland de personer jag umgås med, ja livet flyter på & Lindah börjar växa upp lite tror jag.

Livet verkar komma min väg ett tag & visst fan är det skönt när det går ens väg? De är ju så skönt när jag äntligen känner att jag kan andas ut, jag känner mig bara så fylld av liv & glädje, aah, de är riktigt härligt.
(jag försöker vara possitiv åt det mesta, frågan är om det verkligen är jag att vara possitiv?...)

Egentligen har jag minst sju miljoner tankar som slåss om att bli tänkt, men vet ni vad? Jag tänker inte tänka en enda av dem nu, jag orkar inte med dem. Att koppla bort tankarna & istället andas ut rejält för en stund, hinna få nya krafter är då bra mycket bättre än att bara ösa på med tankar efter tankar, jag menar, hur ska man då orka allting om tanarna blir som en mur runt omkring mig? Då går man ju tillslut in i sin egen lilla tankemur & slår skallen rejäl, sen på tre sekunder så är all luft ute ur en & man har då ingen ork till någonting alls..

Inatt vandrade jag ut & sällskapde min granne Jonas när han skulle ut & natt röka, det var trevligt. Pratade om en massa saker, var skönt faktiskt.
Det var upppiggande att prata med någon annan som också var vaken vid 02.00 tiden, ibland är det bara skönt att prata med någon om helt ovesentliga saker alltså.

Men sen någongång vid tre-tiden så började det tjuta så inåthelvete, så vi trodde först att det var ett billarm som hade gått igång, men sen kom vi båda fram till att det var BK kiosken som larmade, så vi var duktiga & ringde polisen. När dom kom på plats så trodde dom att larmet hade gått igång av sig själv, ingenting var förstört eller nå, så det fanns inga tecken på inbrott.
Efter polisen åkte så var väl klockan ungefärt 03.15 eller något sånt, så då bestämde jag mig för att vandra inåt & sova en sväng.
Men som sagt, det var väldigt trevligt att prata med Jonas en sväng, tur att jag har trevliga grannar :)

/ L

Sitter i min säng & tar det lugnt nu, har varit hemma hos Emelie & pluggat lite, Micke kom dit han också, mycket trevligt !
Pluggat & pratat om allting mellan himel & jord, kan inte bli trevligare, hade ju världens bästa människor runt mig så, tummen upp för det.

Just nu sitter jag inlindad i mitt täcke & lyssnar på mysmusik, antar att jag försöker få mig lite trött faktiskt... (nog för att det inte är bra att sitta framför datorn om man vill bli trött...) Men de är småsaker det, jag blir trött inom snart ändå - hoppas jag .. Haha

Imorgon blir det "upp tidigt", ska prata projekt arbete vid 13.00 tiden, så blir till att kliva upp i bra tid så jag är klar & vaken då. Blir att ställa klockan på någon rimlig tid.. Frågan som står kvar är om jag verkligen kliver upp när klockan ringer. Haha, lite måste jag kunna lämna åt slumpen, eller hur ?

Men ska iaf verkligen försöka mig upp imorgon så dem andra slipper vänta på att jag sover bort hela dagarna.

Jag & Emelie ska aldrig mera skämta på första April, aldrig mera säger jag! haha. Det jag & Emelie lurat Micke om, blev senare till endel sanning..
Vi lurade Micke att Bengt's dator med alla våra projektarbets filmer hade craschat ...

& nu till det roliga - Bengt's dator craschade, men som tur var så hade han brännt ut filmerna, annars hade dem försvunnit! haha

Så nej, det var nog mitt sista aprilskämt det.

Snart ska jag ut & sällskapa Jonas en sväng, han ska ut & ta sig en kvälls cigg, så vi bor ju typ grannar så jag kan lika gärna vara så trevligt att gå ut & prata med honom en sväng, jag är ju ändå vaken & gör ingen nytta så. Haha.

Nej nu ska jag klä på mig så att jag är redo att vandra ut när han skall vandra ut ifrån hans lägenhet :P

Tjingtjing / L

Just nu sitter jag här med Johnna, vi har pluggat lite, jag har fått klart två engelska B uppgifter - stolt Lindah ! hihi!

Nu blir det slänga oss i sängen & glo på My Sisters Keeper, en riktigt snyftare, har ni inte sätt den så måste ni kolla på den.
En väldigt gripande film, jag gråter som en liten bebis när jag ser den.. Haha

Skriver mer imorgon när jag har mera tid + lust för det !
Nattinatti

Tjingtjing / L