Just nu känner jag mig som Bitterfittan Lindah Jonsson som bara klagar hela tiden,som bara är sur hela tiden..
Att sluta snusa är verkligen inte så enkelt som jag trodde att det var, som det kändes i början.
Det är ett rent jävla helvete & Tacka fan för att när man tror att nu är det entligen över, nu är längtan & begäret borta, woohoo ! Då får man humör svägningar som fan, hela kroppen skriker efter den lilla påse som plaseras under läppen, hela kroppen skriker efter någonting du försöker få bort ifrån din kropp, få bort begäret, få bort de dåliga vanorna, få bort alla underbara stunder med det godaste men dock det mest onödigaste som jag har i mitt liv..
Min lärare slutade för en jävla massa år sen, hon känner fortfarande suget av snus, kommer det vara så för mig så vet jag själv av att det inte komer fungera i längden. Att ha det suget i kroppen i en livstid är något som jag inte tänker lära mig att leva med, så är det bara.
För blir det så, då kommer jag verkligen att vara Bitterfittan Lindah på heltid, & det vill jag verkligen inte!
För det känns som om att jag gör alla sura i min omgivning när jag är sur, alla blir bara irriterad & förbannad på mig, så känns det. Sen om det är så eller inte har jag ingen aning om, jag kan bara utgå ifrån vad jag tycker...
Men nog om det, nu ska jag iaf försöka sova bort nattens skrik efter snus, får se hur bra/dåligt det går..
Godnatt godnatt :)

 
Det händer inte allt för ofta att jag känner mig riktigt bra, att jag verkligen känner att självförtroendet bara sprudlar i kroppen, men idag var en sådan dag, så därför slänger jag upp ett dagsfärskt kort på mig & sitter här & bara ser glad ut eller nå.. haha.

I skolan idag så var jag & halva min klass på studievägledning, jag kan ju säga att efter den så fick jag en klump i magen, paniken kröp sig på mig, så nu sitter jag här med en klump i magen, miljoner tankar om vad som händer efter studenten (vilket jag inte har någon aning alls om) jag känner mig frustrerad, förvirrad & kass...
Alla andra verkade ha ett litet humm om vad som väntade dom, dom hade planer & drömmar, någon skulle försöka få jobb ett tag & sedan plugga t.ex sjuksköterska, eller så skulle någon plugga direkt efteråt..
Jag sitter här & har verkligen ingen aning alls vad jag ska göra...
jag har börjat tvivla på att söka jobb direkt efter, eftersom vi bor i Sverige där arbetslösheten just nu verkar vara vanligare än att få jobb..
Men om jag nu ska plugga vidare, vad ska jag då plugga, kommer jag ens orka att plugga vidare? De tvivlar jag skarpt på, för jag har varit skoltrött sen ungefärt sjuan & är det fortfarande.. Så om jag börjar plugga nu direkt efter, hur kommer då det att fungera, kommer det ens att fungera?!
Jag känner mig maktlös just nu, det är alldeles för kort tid kvar i skolan, & pressen på att växa upp bara ökar & ökar för varje dag som går.
Studenten kommer närmare, känns som att jag har miljoner oklara saker tills dess, känns som en alldeles för kort tid kvar med klassen, allting bara känns hemskt när man tänker på den korta tiden som är kvar i skolan, med den klass man älskar, känns som att det är alldeles för kort tid för att hinna klura ut vad det är jag verkligen vill göra...
Just nu känns det som att det vore värt som fan att bara sätta sig på et plan härifrån & inte komma hem förens om en månad eller någon vecka.. Bara för att få komma ifrån, koppla av & tänka på ställen där allting inte bara hoppar på en, näst intill attackerar & kväver än.

Just nu känns det som att allting med Balen, Skolan, Studenten & Framtidsplanerna kväver mig, hur kommer jag kunna andas imorgon om jag fortsätter att tänka såhär? Alla tankar kring allting bara kväver mig. Det är sånna hära gånger jag önskar att jag var liten igen & inte visste någoting alls om alla problem som kom smygandes när man började i tonåren. Jobb trodde man var det enklaste, det fick man nog direkt efter skolan, för det bara var så...
Att bara flyta runt & inte tänka alls finns inte i min värld just nu. Min härna går på högvarv & jag blir snart galen & ställer mig snart & bara skriker rakt ut för att rensa luften i mina lungor..

Studenten skulle kunna få vänta i ett år till, allting händer för fort för lilla mig, jag hinner inte med mig själv..